Att se en ängel...

Efter att ha läst en hög med böcker, blev jag så sugen på att få se min skyddsängel. Var STORT och mäktigt det skulle kännas!

MEN

I mina stilla tankar hade jag en känsla av att jag redan sett min skyddsängel. Det hände när jag ännu bodde i mitt föräldrahem. Min pappa var med i frivilliga brandkåren och en natt kom det alarm. Han rusade iväg – so han alltid gjorde då det kom alarm – alltså inget märkvärdigt med det.

MEN

Varför kunde jag inte efter det få sömn? Vad var det som oroade mig så?

Jag gick till mina föräldrars sovrum och la mej under pappas täcke.

DÅ  - fick jag se nåt stort och mäktigt!

Trodde jag såg syner!

I dörröppningen till sovrummet stod ”hon”!
Hon var ljus, barn en lång, skinande/glittrande skrud, hon var högre än dörrhålet!

Hon bara stod där och såg på mej…

Jag drog täcket över huvudet, men kunde inte låta bli att kika fram… Nyfiken – det var jag… 
Jag minns inte att jag skulle ha blivit direkt rädd – utan det var mer spännande.
Minns inte att jag skulle ha väckt mamma heller.

Jag visste inte då, om det var min skyddsängel, jag vet egentligen inte det än idag heller, men mitt huvud säger så – och det skall jag lita på!

Det intressanta i det hela var – att jag än idag funderar på VARFÖR hon visade sig just då?

Jag hoppas jag får se henne igen!

Nu måste jag tillägga – att jag vet ju inte om ängeln är en HON eller HAN, men det känns ju för fånigt att skriva DEN eller DET, så har beslutat mig för att nu då jag skriver, så är änglarna HON för mig, för att ha ett ord att ”beskriva” dem med.

Återkommer…  <3