H åker bil...

Igår kväll träffade jag B - som jag inte träffat på länge. Det va skoj.

Vi talade och skrattade en massa, lagade mat och åt oss sprickfärdiga. Hela tiden kände jag H´s närvaro.

Märkte hela tiden hur glad han var över att jag var där. Han satt i gungstolen i vardagsrummet som ligger brevid köket medan vi lagade mat.  Han var nöjd. Han satt avslappnat bakåtlutad i gungstolen med båda händerna uppe bakom nacken och bara log. Det kändes fint!

Då jag sedan skulle fara hem, så åkte H med mej en bit. Han var glad över att jag träffat B. Han tackade mej så mycket. Och så VISADE han plötsligt en skymt av sina ben för mej i bilen, från knäna neråt. Han gjorde detta 2 ggr.  Konstigt nog blev jag inte alls rädd. Jag visste ju att han var där.

Jag har ju haft "folk" me i bilen förut. Min farbror har åkt med mej några gånger - och det konstiga är att jag kan EXAKT säga var han stigit av. Känner det så starkt.

Det var en fin dimma/dis ute! Svalt och skönt.

Då H  "hoppat ut" och jag fortsatte min färd hemåt, fick jag se nåt intressant.

Vid vägkanten - på åkern stod en älg-ko med sina 2 små kalvar PLUS 2 hjortar och åt på en sockerbetsåker. Inte visste jag att älgar och hjortar umgås - men nu vet jag det. Synd att jag inte fick nån bild på dem - lånar en från cyberworld... :)

En plötslig tanke...

Jag har under flere dagars tid funderat hur B har det. Vi har inte haft kontakt på en liten tid - men han finns ändå starkt i mina tankar allt som oftast. Det är även länge sen jag sett honom och då också rätt flyktigt på avstånd.

I morse då jag vaknade hade jag genast honom i mina tankar. Kanske hade våra "högre jag" träffats under natten - vem vet... Det brukar vi göra ibland.

Jag åt morgonmål och funderade vad jag skulle göra denna dag. Jag satte med på terassen och bara såg rakt mot skogen jag alltid ser emot. Den skogen är nåt konstigt för mej. Jag ser alltid ditåt då jag sitter ute på min gård. Kanske jag får energi därifrån? Känns så. Jag tror att skogen har så mycket mer liv än vi människor tror. Där bor en hel massa saker och ting... :)

Plötsligt fick jag bara för mej att jag skall far ut på en promenad med M i centrum för att hålla henne "social-tränad". :)

SÅ

jag tog M med mig och körde till centrum. Tog ut henne och började tassa en länk runt. Helt plötsligt känner jag mig iaktagen. Ser mej omkring - och där på bensinstationen är B för att tanka.
Tänk - jag tänkte på honom i morse  -hur han har det - och nu fick jag se honom. Detta var planerat!
Ja mena jag hade ju absolut inte planerat far ut och gå med M just då - men det bara flög i mig. Och tänk att B råkade vara i centrum just då. Han kunde lika bra ha varit och tankat bilen nån annan stund under dagen.

Väl hemma igen satte jag ner mej på terassen för att njuta av solen och det fina vädret, njuta av att läsa nyaste numret av tidningen NÄRA som jag varmt rekommenderar för er alla samt för att njuta av att sitta och se mot "den skogen"... Det är en av mina sista semesterdagar - men njuter för fullt... :)

Ha det så bra mina vänner!

Kände det på mig...

Jag var under veckoslutet på hundutställning med M. Jag har inte visat upp hund på utställning på nästan 4 år, så jag var rätt nervös då vi skulle åka iväg på söndag morgonen.
Jag åkte först efter en trevlig tjej, E och några hundar från henne och så åkte vi tillsammans till utställningen.
Jag bad om att inte vara nervös, att allt skulle gå bra. Då jag tog ut M från buren så "flippade" hon ur totalt! Hon bara hoppade och vippade och klättrade på mej och hade sig av REN GLÄDJE!

SHIT - tänkte jag... Tänk om hon gör så här i utställningsringen också - DÅ är det kört!

Jag försökte sända henne tankar om hur vi nätt springer omkring där. :)

Där var många av mina "samma-ras-bekanta" från tidigare år som glatt sa: Oj - vad roligt att du också visar upp hund igen! :D

Väl när vi var inne i ringen, så betedde sig M TOTALT EXEMPLARISKT! Hon njöt av att få visa upp sig med mej! Hon hade inte en minsta liten tendens på att försöka göra några som helst av de "grejs" hon kan få för sig att göra. Då jag visade upp henne för domaren(som var en kvinna vid namn Viva-Maria från Polen) så förälskade hon sig totalt i M. Hon satt bara och smålog och njöt av att se på M. Hon sa. "I JUST LOVE HER! - I JUST LOVE HER!" M stod som en drottning på bordet! Det lyste om henne! Hon visste precis att hon var den vackraste cockern i HELA världen!

I M´s bedöming skrev domaren bl.a. följande:

Very elegant female, sweet head with sweet eyes. Has this type of behavior & character I like SO MUCH! She knows very well she is pretty!

Då hon skrivit bedömningen klart - så lyfte hon upp M´s ena öra och viskade nåt på Polska till M. Ni kan TRO jag skulle ha velat kunna Polska JUST DÅ!!! Ingen aning om vad hon sa - sedan smekte hon henne några gånger över huvudet.

Vi vann vår klass (över 3 andra).

Efter detta gick M och jag tillbaka till vårt tält och våra saker. E var glad att vi klarat oss så fint! Hon sa att M kommer att klara sig i bästa tik ringen oxo. DÅ sa jag nåt jag "fick" av nån annan...

Vet du E - det finns de domare som tycker att en junior är för ung och inte än är redo och utvecklad tillräckligt för att placeras i "bästa tik" gruppen...

Sagt och gjort - vi placerade oss inte i bästa tik gruppen. FAST jag kunde sen reta upp mej på att domaren hela tiden stod och såg på M medan hon skulle välja bland de andra tikarna.

EFTER att allt var över kom domaren plötsligt fram till mej och sa:  "You have just a LOVELY female, but she is still so young, that´s why I didn´t choosed her for the best-bitch competition. She is going to be SO PERFECT when she will be ready!"

TÄNK - där fick jag bekräftat DET jag tidigare hade sagt åt E!!! Helt otroligt!!!

När vi åkte hemåt i världens regnväder - så kom vi plötsligt in på andliga diskussioner.
Det var egentligen E som tog upp saken till diskussion. Hon har nämligen tyvärr varit missbrukare - men nu varit fri en längre tid och hundarna har hjälpt henne till att bli det. E är en ALLDELES ljuvlig människa!!!
Hon tog plötsligt på tals om saker hon upplevt och känt då hon varit "hög" och hur hon har fått budskap om att bli fri från drogerna. Vi gled plötsligt in på saker som tidigare liv, djur-kommunikation, mediumskap och annat likande. Jag berättade lite "allmänt" om mej och vad jag känner och upplever...

PLÖTSLIGT säger E: DU visste ju att M inte skulle klara sig i bästa tik! DU VISSTE JU DET!!!

Jo -sa jag - jag fick det till mig före - men hur skulle jag annars ha kunnat uttrycka det för dej än på det sätt jag gjorde?

Vi log båda och så sa E till mej: Du e nog en så härlig människa du! :)

Jag blev så glad!